MOTIONER TILL SVKs FULLMÄKTIGEMÖTE 2009

 

Avelsfrågor mm

1. Ang internationellt samarbete i avelsfrågor (Lena Gillstedt, Anders Gillstedt, Johan Johansson, samtliga Viggeby) 

 

SVK anmodas inleda en prioriterad satsning på internationellt samarbete i avelsfrågor, särskilt med Tyskland - hemlandet för merparten av SVKs raser.

Vid en jämförelse mellan SVKs avel av de tyska raserna och aveln i dessa rasers klubbar i hemlandet noterar undertecknade att det råder divergerande och ibland rakt motsatt avelsselektionstryck för flera jaktliga egenskaper.. Ett exempel är tyska klubbars höga avelsvärdering av före-skott-egenskaper i jaktligt arbete på hårvilt, som SVK tvärtom avelsvärderar negativt (diskvalificerande).

På sikt är divergerande avelsselektionstryck för olika populationer av samma ras naturligtvis till skada för rasutvecklingen såväl i Sverige som internationellt. Med fel selektionstryck riskerar Sveriges populationer att på sikt förlora rastypiska jaktegenskaper och de svenska populationerna blir avelsmässigt oanvändbara för t ex hemlandet.

Detta innebär också att SVK i praktiken inte följer den egna arbetsordningen för SVK/AK - citat: "Avelskommittén ansvarar för det övergripande avelsarbetet avseende samtliga de raser som SVK administrerar, med det långsiktiga målet att bibehålla och utveckla rasernas egenskaper i enlighet med de riktlinjer som gäller i hemlandet för respektive ras. "

 

SVK måste inleda en prioriterad satsning på det internationella arbetet i enlighet med bl a PM för internationella aktiviteter - citat: "En grundprincip är att SVK ska verka för att vi genom avelsutbyte med andra länder tillser att vi för varje enskild ras dels vidmakthåller/erhåller en tillfredsställande genetisk variation inom vår inhemska avelsbas, dels vidmakthåller/utvecklar våra hundars exteriöra, mentala och jaktliga egenskaper."
"En grundprincip är att SVK genom medlemskap i relevanta internationella organisationer ska kunna påverka utformning av framförallt exteriör standard - men även andra för SVK väsentliga frågor - på ett för jakt och avel med vorstehhundar i Sverige positivt sätt."

"Medlemskap ska också bidra till ett utökat och förbättrat kontaktnät, ytterst till gagn för avelsverksamheten.."

 

Bland annat har SVK sedan ett par år varit medlem i KlM-I och under denna tid har SVKs ringa internationella insats medfört att KlM-I under 2008 har ifrågasatt SVKs engagemang i KlM-I samt intresse för KlM-rasen. I det tyska KlM-medlemsbladet "Verbandszeitschrift für Kleine Münsterländer Vorstehhunde e.V. 1912 Kleine Münsterländer" Heft nr 6/2008, finns ett referat från det senaste KlM-I-mötet i somras då SVK av referatet att döma varken bemödade sig om att tacka nej, eller deltaga på mötet - citat:

"Die Schweiz fehlte entschuldigt, Schweden leider nicht."

"Schweden ist ein Problemkind und es besteht seitens des Jagdhundedachverbandes kein grosses Interesse an den KlM und einer Zusammenarbeit mit KlM-I."

Hela referatet finns att läsa här:
http://www.kleine-muensterlaender..org/downloads/Verbandsblatt_06_08/KLM_06_08.pdf

 

Vi föreslår:

- att SVK utan dröjsmål påbörjar arbetet med att för de populationer av tyska raser som SVK har avelsansvaret för, likställa det jaktliga avelsselektionstrycket inom Sverige med det jaktliga avelsselektionstryck som råder i rasernas hemland.

- att SVK utan dröjsmål genomför en prioriterad satsning på internationellt arbete i avelsfrågor och specifikt återupptar och reparerar det internationella samarbetet med KlM-I.

 

 

 

2. Ang utbildning av ”avelsrådets huvudman” (SVK/Östra) 

 

I SVKs stadgar § 1 Mål står följande att läsa:

För Svenska Vorstehklubben gäller det för SKKs medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren och hundägandet genom att

- väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar;

- bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper och verka för utveckling av dressyr och allsidigt jaktligt och praktiskt bruk av dessa raser;

 

I Jaktprovsreglernas § 1 Ändamål står:

 

Provens ändamål är att under jaktmässiga former bedöma hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel och viltvård samt att stimulera intresset för väldresserade hundar.

 

För att kunna uppfylla stadgarnas och jaktprovsreglernas målsättningar krävs att den person som utses till huvudman för AR skall besitta tillräckligt goda kunskaper i Genetik för att kunna leda verksamheten i enlighet med de klubbens målsättning. Personen måste dessutom ha tillräckligt goda kunskaper i de verktyg som avelsråden har till sitt förfogande (databasen Lathunden) för att bedriva verksamheten jämte tillämplig kunskap i statistisk.

 

Yrkande:

Styrelsen skall i verksamhetsplan och budget se till att det finns medel för utbildning av avelsrådets huvudman i genetik och i för uppdraget tillämpliga verktyg. Styrelsen skall se till att erforderlig utbildning genomförs och upprätthålls.

 

 

3. Ang utbildning av avelsråden (SVK/Östra) 

 

I SVKs stadgar § 1 Mål står följande att läsa

För Svenska Vorstehklubben gäller det för SKKs medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren och hundägandet genom att

- väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar;

- bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper och verka för utveckling av dressyr och allsidigt jaktligt och praktiskt bruk av dessa raser;

 

I Jaktprovsreglernas § 1 Ändamål står:

 

Provens ändamål är att under jaktmässiga former bedöma hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel och viltvård samt att stimulera intresset för väldresserade hundar.

 

För att kunna uppfylla stadgarnas och jaktprovsreglernas målsättningar krävs att de personer som utses till avelsråd har tillräckligt goda kunskaper i genetik för att kunna bedriva avelsverksamhet. Personerna skall dessutom ha goda kunskaper i de verktyg som avelsråden har till sitt förfogande (datakunskaper innefattande Word och Excel samt databasen Lathunden och resultatdatabasen) för att bedriva sin verksamhet samt tillämplig kunskap i och förståelse för statistisk. Vidare bör de för sin uppgift besitta en social kompetens att möta klubbens medlemmar via såväl telefon som i skriftliga och personliga kontakter.

 

Yrkande:

Styrelsen skall i verksamhetsplan och budget se till att det finns medel för utbildning av avelsråden i genetik samt i de verktyg som erfordras för verksamheten. Styrelsen skall se till att erforderlig utbildning genomförs och att denna hålls aktuell.

 

 

4. Ang uppföljning av avelsrådens arbete (SVK/Östra) 

 

Det är viktigt att avelsrådsverksamheten bedrivs på ett ensat och strukturerat sätt och att av fullmäktige och styrelsen uppsatta krav följs. Styrelsen ansvarar som huvudman för klubbens avelsfrågor enligt § 8 i stadgarna.

Det känns därför viktigt att avelsrådets arbete kontinuerligt följs upp samt att åtgärder genomförs så att klubbens medlemmar får förståelse för och känner att avelsverksamheten gagnar dem.

 

Yrkande:

Styrelsen skall i verksamhetsplanen se till att införa att kontinuerligt följa upp avelsrådens arbete och att den uppföljningen avrapporteras i styrelsens arbete och i verksamhetsberättelsen i sammanfattning.

Uppföljningen skall också vara en för medlemmarna tillgänglig information vilken lämpligen redovisas via SVK hemsida.

 

 

5. Ang mentalbeskrivningar inom SVK (SVK/Mellansvenska) 

 

Styrelsen i Avdelningen för SVK Mellansvenska vill härmed ta upp frågan angående mentalbeskrivningar inom SVK.

 

SVKs mentalbeskrivning är i dagsläget inget officiellt prov/test och är inte godkänt av Svenska Kennelklubben (SKK).

SVKs utbildning av beskrivare och figuranter, samt anordnande och utformning av testet skiljer sig väsentligt från de krav Svenska Brukshundklubben (SBK), den ledande organisationen vad gäller den mentala verksamheten, har.

 

Vi ställer oss frågande till om SVKs mentalbeskrivningsverksamhet i dagsläget håller erforderlig kvalité för att resultaten skall ha ett värde och om SVK har tillräckliga resurser för att utveckla denna verksamhet vad avser utbildningar, uppföljning mm.

Finns det ett tillräckligt stort intresse hos medlemmarna för denna verksamhet och därmed relevant att avsätta större resurser för detta ändamål än vad man gör idag?

 

Vi anser att om det i framtiden beslutas att mentaltest skall vara obligatoriskt för Vorstehklubbens raser eller för godkännande att användas i avel, bör istället SVK använda sig av SBKs mentalbeskrivning. SBK har betydligt större resurser, kompetens och färdiga utvärderade koncept och deras mentalbeskrivning är ett officiellt prov som är godkänt av vår huvudorganisation SKK.

SVK skulle, om intresse finns, kunna teckna ett samarbetsavtal med Svenska Brukshundklubben på samma sätt som andra rasklubbar har gjort. Därmed skulle SVK kunna få genomföra MH (mentalbeskrivning hund) i egen regi.

 

 

Regelverksfrågor

6. Ang ändrade regler för bibehållande av auktorisation hos jaktprovsdomare mm (SVK/Södra) 

 

I Svenska Vorstehklubbens regelverk bilaga 3 PM Utbildning jaktprovsdomare (rev 070101) anges bland annat att

 

”Bibehållande av auktorisation som domare vid jaktprov eller fullbruksprov

Domare är skyldig att fortlöpande hålla sig informerad om samt träna sin skicklighet avseende

bedömningsgrunder mm. SVKs styrelse kan påfordra att domare ska delta i jaktprovsdomarkonferens.

För att domare ska behålla sin auktorisation krävs att hon/han dömer minst

vartannat år, årligen jagar med av SVK administrerad hundras, samt beaktar anvisningar och

domaretiska regler. Domaren ska vara medlem av SVK eller utländsk vorstehhundklubb.

Domare som inte dömt fältarbete eller eftersöksgrenar på 3 år ska påföljande år genomgå ny

aspiranttjänstgöring. Om så inte sker avauktoriseras domaren.

Domargärningen upphör från och med året efter det att domaren uppnått 70 års ålder. Ansökan

om dispens för fortsatt domargärning inges till berörd lokalavdelning som med eget yttrande

översänder dispensansökan till SVKs styrelse. Dispens medges endast om synnerliga skäl föreligger.”

 

SVK Södra är av den uppfattningen att regeln som anger att jaktprovsdomare avauktoriseras det år de fyller 70 år inte längre är relevant.

 

Att använda en bestämd åldersgräns är i och för sig ett enkelt och tydligt sätt att avgöra när en domare skall avauktoriseras men är samtidigt inget bra sätt att avgöra om den enskilde domaren är lämplig för sitt uppdrag.

 

Våra domare, liksom svensken i allmänhet, är alltmer aktiva och i allt bättre fysisk och psykisk kondition långt upp i åldrarna. Givetvis finns det individuella variationer men det är många av våra domare som på ett utmärkt sätt kan fortsätta tjänstgöra även när de är mer än 70 år gamla. Domare kan behöva avauktoriseras tidigare likväl som senare.

 

Domare som av olika skäl inte har möjlighet att tjänstgöra har säkert så mycket självkännedom att de inte fortsätter att döma samtidigt som de inte blir engagerade av arrangörerna. Domare som inte dömt fältarbete eller eftersöksgrenar vid ordinarie prov på 3 år ska påföljande år genomgå ny aspiranttjänstgöring. Om så inte sker avauktoriseras domaren.

 

SVK Södra föreslår fullmäktige att

meningen ”Domargärningen upphör från och med året efter det att domaren uppnått 70 års ålder.” tas bort.samt att meningen

 

”Domare som inte dömt fältarbete eller eftersöksgrenar på 3 år ska påföljande år genomgå ny aspiranttjänstgöring.”

 

ersätts med

”Jaktprovsdomare som inte dömt fältarbete och eftersöksgrenar vid ordinarie prov på 3 år eller Eftersöksdomare som inte dömt eftersöksgrenar vid ordinarie prov på 3 år ska påföljande år genomgå ny aspiranttjänstgöring.” 

 

Denna skrivelse (nr 6) har inte inkommit till SVKs sekreterare inom den tid som stadgarna föreskriver för att behandlas som en motion vid ordinarie fullmäktigemöte (SVK stadgar §7 mom7 1 st). Styrelsen har förberett ärendet för att möjliggöra för fullmäktigemötet att ta upp den till behandling, men det är upp till fullmäktigemötet att besluta om så ska ske (SVK stadgar §7 mom7 2 st). 

 

7. Ang tillägg av bokstavskombination för S JCh (Agneta Ericsson, Anette Erlandsson, Anders Landin, Susanne Gulin)

 

SVK har på senare år lyckats ge fullbruksprovet mera tyngt inte minst genom att från föregående år ge den status som en möjlig del av meriterna som krävs för Svenskt jakchampionat.

 

Vi föreslår att fullmäktige beslutar att hemställa hos SKK att följande skall gälla för erhållande av Svenskt jaktchampionat med fullbruksmeriten utnyttjad för våra raser.

 

Att hund som erövrat titeln SJCh med utnyttjande av fullbruksprovsmerit får tilläget (FB) i sin titel, för att tydligt visa att hunden meriterat sig på fullbruksprov. Går ej denna bokstavskombination att använda uppdras åt SVK huvudstyrelse att föreslå annan kombination, det viktiga är inte bokstäverna i sig utan att man tydligt kan se hur hunden uppnått sitt jaktchampionat.

 

 

 

 

8. Ang ändrade regler för S UCh (Agneta Ericsson, Anette Erlandsson, Anders Landin, Susanne Gulin)

 

Ändring av reglerna för Svenskt utställningschampionat att även ett 1:a pris på fullbruksprov
skall kunna gälla som arbetsmerit för erhållande av titeln SUCh

SVK har på senare år lyckats ge fullbruksprovet mera tyngt inte minst genom att från
föregående år ge den status som en möjlig del av meriterna som krävs för Svenskt
jakchampionat.

Vi anser att tiden är mogen att kunna införa denna merit även i regelverket för SUCh.

Vi föreslår att fullmäktige beslutar att hemställa hos SKK att följande skall gälla för erhållande
av Svenskt utställningschampionat för våra raser.

Tre certifikat i Sverige utdelade av minst två domare.
Ett certifikat ska ha utdelats efter att hunden fyllt 24månader.
Ett 1:a pris i öppen klass på jaktprov eller ett 1:a pris på fullbruksprov i något nordiskt land.

 

9. Ang viltspårschampionat (SVK/Östra)

 

Det är idag totalt 232 raser i SKKs lista som kan erövra Svenskt Viltspårchampionat, många jakthundsraser förstås, men även raser såsom Chihuahua, Mexikansk nakenhund, Papillon, Grand Danois, Yorkshireterrier (se sid. 79-81 i SKKs Utställnings- och championatbestämmelser från 1/1 2008). Det är mot bakgrund av detta som det ter sig förvånande att inte våra raser också kan bli Viltspårchampions.

 

Våra hundraser inom SVK är jakthundsraser, vi framhåller och värnar om hundarna som allround och det ingår t.ex. i SJCh kraven att ha ett godkänt viltspårsprov.

 

Våra hundar är ypperliga att använda för eftersök. Men då vi för att erhålla ett championat har krav på att de skall vara godkända även på andra moment (i syfte att värna om rasernas mångsidighet och kvalitet) så bör det som i kraven för de andra championaten, ingå liknande krav för att bli SVCh inom Vorstehklubben.
  

Förslag till SVK viltspårchampionats regler
- tre st 1a pris i Ökl viltspårsprov (av minst 2 olika domare) varav ett på ordinarie viltspårsprov
- 1a pris i Ökl jaktprov

- lägst 2a vid kvalitetsbedömning på utställning, efter 15 månaders ålder
- en av de i championatet ingående meriterna ska alltid ha erövrats efter det att championattiteln införts för rasen

- minst ett 1:a pris på ordinarie viltspårprov ska vara erövrat efter 2007-01-01

 

Vi önskar att beslut skall tas på SVKs fullmäktigemöte våren 2009, att ge SVK i uppdrag att ta fram ett regelverk för att våra hundar skall kunna erhålla titeln SVCh, i enlighet med ovan, och att detta registreras hos SKK.

 

 

Jämför:
 S JCh i Vorstehklubben
- två st 1or i Ekl på jaktprov varav minst 1 på ordinarie prov (en 1a i ordinarie prov kan bytas mot ett 1a pris på Fullbruksprov)
- godkänd på viltspårsprov i Anlagsklass
- lägst 2a vid kvalitetsbedömning på utställning, efter 15 månaders ålder

 

S UCh i Vorstehklubben
- tre st 1or med Cert på utställning (minst 2 olika domare) samt
- 1a pris i Ökl jaktprov
 
SKKs regler för de andra raserna som kan bli SVCh
- tre st 1a pris i Ökl viltspårsprov (av minst 2 olika domare) varav ett på ordinarie viltspårsprov
- intyg om godkänd testikelstatus
- en av de i championatet ingående meriterna ska alltid ha erövrats efter det att championattiteln införts för rasen

 

 

Övriga

10. Ang diskussionsforum (Johan Johansson, Borgholm)

Jag har under min tid som medlem i Svenska Vorstehklubben upptäckt att debatt och diskussion i diverse frågor gällande våra raser och vår jakt drar ut på tiden och därmed ebbar ut i sanden.

 

I dagsläget är medlemmarna hänvisade till att debattera och diskutera genom medlemstidningen Svensk Vorsteh. I och med att denna ges ut fyra gånger per år ges den enskilda medlemmen endast möjlighet till två inlägg per år då eventuella svar måste inväntas tills nästa nummer. För att främja den demokratiska processen, skapa ett gott debattklimat och en enkel och snabb kommunikation mellan medlemmarna bör ett diskussionsforum skapas på föreningens hemsida. För att undvika anonyma inlägg, osakligheter och påhopp bör inloggnings uppgifter vara kopplade till medlemskap i Svenska Vorstehklubben och användaridentitet visas i varje inlägg.

 

Av denna anledning vill jag:

att Svenska Vorstehklubben omgående skapar ett diskussionsforum på sin hemsida.

att inloggningsuppgifter i detta forum är kopplade till medlemskap i SVK.

att inga inlägg kan ske anonymt.

att funktionärer, kommitéer och styrelse får officiella inloggningsuppgifter samt ges möjlighet

till att ge svar på direkt riktade frågor.

 

 

11. Ang nedläggning av Svensk Vorsteh (Agneta Ericsson, Anette Erlandsson, Anders Landin, Susanne Gulin)

 

Vår medlemstidning Svensk Vorsteh äter upp en stor del, drygt hälften, av våra medlemsintäkter. Detta på en mycket stor bekostnad av övriga nog så viktiga och nödvändiga verksamheter inom SVK.

Lokalavdelningarna är idag förhindrade att lägga ut egna reportage och referat från sina arrangemang på sina egna hemsidor för att Svensk Vorsteh skall vara läsvärd. Vem tycker det är intressant att läsa ett jaktprovsreportage från slutet av oktober i tidningen som kommer ut i mars?

Uppgifterna är hämtade från not 2, verksamhetens kostnader, i årssammanställning SVK.

Svensk Vorsteh

 

2007

346.455

2006

344.601

2005

332.124

2004

232.342

 

På fyra år över en bra bit över 1,2 miljon kronor.

 

Vi anser att tidningen Svensk Vorsteh skall läggas ner så snart eventuella ingångna avtal medger. Samt att vi istället får en mer levande hemsida. 

 

För att tillgodose de medlemmars behov av information som inte har tillgång till internet skickas mot särskild, vars storlek styrelsen får bestämma, avgift ut informationsblad 2 ggr per år.

 

Vi föreslår fullmäktige att tidningen Svensk Vorsteh läggs ner och att informationsblad mot särskild avgift skickas till de medlemmar som så meddelar.