Resultat av enkäten - Dialog om provformer 2022

Enkäten las ut på vorsteh.se i början av mars och stängdes 10 april. Här presenterar vi resultatet av enkäten.

415 medlemmar har svarat och svaren på är jämnt fördelade på alla lokalavdelningar i förhållande till deras medlemsantal.

Medlemstid

Raser

Har du deltagit på prov de senaste 3 åren?

Vilken typ av prov har du deltagit på?

 

Vad tycker du om våra prov?

Vi frågade också hur nöjd man var med de prov man deltagit på.

De som svarade var överlag helt eller mycket nöjda med de prov de har gått. 

Vad är det som motiverar dig att gå prov?

Vi frågade också vad det är som motiverar till att gå prov. Det är glädjande att de som svarar vill meritera sin hund för att delta i avelsutvärderingen. Kanske är glädjen av att få pris är något man inte vill erkänna - eller kanske det ändå inte är så viktigt?

Vilka aktiviteter i SVK tycker du är viktigast?

Vi frågade också vilka aktiviteter inom SVK man ansåg vara viktigast. Svaren visar tydligt att man tyckte att avelsarbetet är det viktigaste och det är ju också det som står i våra stadgar. Efter det kom prov som de näst viktigaste.

På tredje plats kom träningsgrupper och kurser. Under senaste åren har det startats många nya träningsgrupper i flera lokalavdelningar och deras grupper på Facebook har fått ett stort antal medlemmar. Det är uppenbart uppskattat och en uppmaning till alla lokalavdelningar att stötta det arbetet.

 

Vilka egenskaper betyder mest för dig?

När vi frågade om vilka egenskaper man värderar högst hos sin hund. Man kunde man fylla i flera olika alternativ. Svaren fördelade sig på en lång rad olika egenskaper.

Svaren som fick de högsta antalet markeringar visade tydligt att det vi vill ha är – ”En arbetsvillig och följsam hund som hittar vilt och samtidigt är en bra familjehund”. Det kan låta som en självklarhet, men samtidigt är den uppmaning till klubben att bryta ner det till egenskaper, provformer och avelsarbete som gör att vi får behålla hundar med de egenskaperna.  En mindre, men tydlig grupp, värdesatta också hundens förmåga att spåra och stöta vilt med skall.

Hur värdera du följande påståenden?

Vi listade också ett antal påståenden där man kunde svara 4 eller 5 för helt eller delvis enig (gröna staplar till vänster) till 1 eller 2 för helt eller delvis oenig (röda staplar till höger). Alla svarande har inte gett svar på alla frågor. Detta var frågorna och svaren vi fick. Det var några påståenden man gillade, andra ogillande man och några var man tveksam till.

Hur använder du din hund?

Detta var det område i enkäten som vi kanske var mest intresserade av att få veta lite mer om. Det finns hittills inga undersökningar som visar hur vi faktikst använder våra hundar. Det är särskilt viktig inför det fortsatta arbetet med våra provformer. Vi bedömer att svaren vi fått från över fyrahundra medlemmar är representativt också för SVK:s medlemmar i stort.

Man svarade 4 eller 5 för viktigt och 1 eller 2 för oviktigt. Man kunde också kryssa i Används ej till detta. Detta är svaren vi fick:

 

Det visar att nästan alla som svarade använder sina hundar som stående fågelhundar och en stor del också som apportörer. Eftersök/viltspår är också en stor grupp. En mindre, men betydande grupp (28%), använder också sina hundar som stötande eller kortdrivande.

Procenttalen på bilden visar antalet svar som anger 4 eller 5, dvs. mycket ofta eller ofta i förhållande till alla svarande som var 415. Den mörkröda stapeln till höger anger - används inte alls för denna jaktform. Märk att alla inte har svarat på alla frågor.

Hur används våra tre största raser?

Denna fråga visar att det är stora variationer och att det skiljer ganska mycket mellan raserna och olika jaktformer. Alla tre raserna används i stor omfattning som stående fågelhundar och apportörer. En större andel strävhår används som stötande och kortdrivande och som apportör, samt till spår/eftersök. KlM används i betydande omfattning som stötande/kortdrivande och till eftersök/viltspår, men även som stående fågelhund och apportör. Det skiljer sig alltså relativt mycket vilka jaktformer vi använder våra olika raser.

Är det skillnad på användning i norra och södra Sverige?

Vi undersökte också hur användningen såg ut i norra respektive södra Sverige. Vi hade fått ungefär lika många svar från lokalavdelningarna i norra som de från södra Sverige.

Så här fördelar sig raserna i norra och södra Sverige för de tre största raserna:

Andelen korthår är betydligt högre i norr än i söder. Strävhår är relativt jämt fördelande, med en viss övervikt för södra Sverige och KlM är betydligt vanligare i söder.

Användning vid olika jaktformer i norra och södra Sverige

Så här fördelar sig jaktformerna i norra och södra Sverige:

De som svarat använder sina hundar främst som stående fågelhundar i både norr och söder. Andelen som används som apportörer är också stor i bägge landsdelar. Det som markant skiljer sig åt är användningen av våra hundar som stötande och kortdrivande, där de används i betydligt större grad i södra delen av landet. Detta beror naturligt nog till stor del på att förutsättningarna och vilttillgången skiljer sig mellan norra och södra delen av landet. Andelen som kör drag är kanske inte helt oväntat betydligt högre i norr.

Hur värderar du din hund?

Vi frågade också till slut hur man värderade sin egen hund inom de olika jaktformerna. De gröna staplarna till vänster anger att man är helt eller mycket nöjd med sin hund. Den mörkröda till höger anger att den inte används alls inom detta användningsområde. Detta visar att stort sett är vi ganska nöjda med våra hundar oavsett vilka jaktformer vi använder dem till.