Vad tycker du om våra prov?
Vi ställde också ett antal öppna frågor där man kunde skriva in svar. Den första frågan var vad man tycker om våra prov. Här är många av de svar som kom in:
- Nuvarande regelverk fungerer bra
- Notera hanhundsaggressivitet, precis som gnällruta, så det kan beaktas vid avel.
- Vill påstå att ett flertal av dagens uppfödare avviker i sitt avelsarbete gentemot vad den allroundjagande Vorstehn är tänkt till. Känns som de i stället vill ha en renodlad fågelhund likt Pointer och Setter där de sätter reviering och fart högst på listan. Inte helt lätt att i dag hitta en valp från uppfödare som sätter de ursprungliga raskriterierna i främsta rummet.
- Uthållighet. Dagens släpptider är inte anpassade för jakt och måste därför bli längre.
- Vi behöver inte krångla till saker i onödan. Våra nuvarande prov ger oss en bra bild av vad hundarna går för!
- Egenskapsregistreringen mycket värdefull. Onödigt att konstruera diverse nya påfund, som splittrar våra funktionärsresurser! Vi skall vara rädda om dem som vill ställa upp för våra raser! Våra hundar fungerar inte på samma sätt som de gjorde när jag startade på mitt första jaktprov. Med de krav som då fanns skulle ytterst få av våra nuvarande hundar kunna godkännas på jaktprov. Det skall vi vara tacksamma för. I och med detta har väldigt många flera kunnat få njuta av att få umgås med våra underbara hundar, som är tillräckligt bra för att ge oss denna glädje!
- Tycker det är fel att många vill ta eftersöksproven på sommaren i alla klasser för dem inte vill gå ner i vattnet hösttid ifall man går upp i Elitklass så höstprov om man kommer upp i elit och att det alltid ska vara räv och stor gås och inte anges innan prov.
- Uthållighet över fart. Ofta går praktisk jakt med långa släpp under flera dagar när man jagar ensam. Här bör en frisk och sund hund kunna framträda.
- Championat flera underlag ett krav
- Gnäll vilket såklart hör ihop med stress, att kunna vara lugn och tyst vid passivitet
- Ta bort tävling
- Man bör se över dessa "lätta" provorter med utfodringar och halvtama fåglar. Det är ju bara se hur lätt det är att få ett pris på dessa ställen. Många av dessa hundar skulle vika ner sig i fågeltomma marker! Skulle även "rensas" lite hårdare på proven o låta dom duktiga hundarna få mer tid. Idag får hundar som går för 2a-3e pris mycket av tiden. För att bli jaktchampion skall hunden ha förstapris på minst 2 olika underlag anser jag. Sen får det absolut inte bli mer tävling än det är idag. Vissa jagar ju knappt med sin hund, åker bara runt o "jagar" rosetter.
- Eftersöksproven borde bedömas striktare. En hund som tuggar på viltet bör ej kunna bli godkänd då denna hund i verkligheten är en värdelös apportör eftersom viltet inte skulle gå att äta och hunden då endast kan användas vid skadskjutna fåglar man ej hittar själv för att förkorta lidandet.
- "Mer jaktlika prov. Se på Finland där man i elitklass ska fälla över sin egen hund.
- Kastapporter tidigare under dagen på fältprov. Inte sist på dagen när hundarna är trötta mentalt. "
- Endast krav på apporteringsprov en gång per klass och inte som nu varje år. Separata apporteringsprov som i Norge. Att domare dömer hårdare på pip/skall. Att man ser över särskilda prov; att man måste gå minst ett ordinarie för att kunna bli jaktchampion eller liknande.
- Göra det enklare att anordna särskilda prov. Nu ska det finnas så många funktionärer för ett prov, gör tex så att det räcker med att ha provledare på distans.
- Jag tycker det är bra som det är. Jobba med fjälljaktsfrågan så det går att ha fjällprov framöver.
- Konstigt att resultatet på eftersöksproven gäller fram till årsskiftet, när de borde följa jaktåret 1 juli till 30 juni.
- Utbilda domare i hur man kan vara mer pedagogisk mot oss som är nya i klubben och med stående fågelhund, det borde även vara lite mer prestigelöst i UKL med möjlighet att få lära sig och få tips på ett mer lättsamt sätt (stort plus för debutantträning och debutantprov som Västsvenska anordnade under 2021- det var toppen, mer sånt tack)
- Idag bedöms farten viktig men det gör att risken för nerviga hundar premieras! Många hundar idag är för jobbiga och svåra att få till!
- Tycker att det är en hel del skillnad på svårigheterna på prov framförallt då det gäller skillnaden på fält, fjäll och skog. Jag tycker att prov på vild fågel ska ha en högre status än prov på utsatt fågel vid "blåtunnor". Så skulle hundar som har pris på alla olika underlag ha ett högre pris/utmärkelse.
- För championat bör hunden bedömas av minst två olika domare.
- För championat bör hunden visa att den kan apportera räv.
- Det ska inte vara tillåtet att döma egen uppfödning (delikatessjäv) eller vara tillåtet att pröva hund på egen mark.
- Varför är det bara reviering och provhundsdressyren som räknas på fält? En hund som används i allsidig jakt följer inte alltid er mall. Har fått kommentaren på fältprov. Din hund jagar och vet vad han gör men det är inte det vi vill se idag. Min hund valde att söka av kanten i stället för mitt på sterila och korta stubben.
- Tycker inte att medlemmar från arrangerande lokalavdelning ska ha förtur. Lottning är bättre. Kan bo i södra Sverige och är intresserad av fjällprov, svårt att komma med om man inte tillhör de norra lokalavdelningarna. Tvärtom om du bor i norr och vill gå fältprov.
- Eftersöksdelen känns som att den bedöms så olika. Det är ju de jaktliga egenskaperna som ska komma fram. En domare kan t.ex. dra av en poäng för att föraren tar ut händerna som vid inkallning, då tycker jag att man är inne på ”tävling” vilket det inte är.
- Apporten vid fältproven borde göras i direkt anslutning till fågelsituationen, speciellt i UKL.
- Champions inte får ta plats på prov för UKL. Viktigare att starta och utvärdera UKL och även ÖKL än att färdiga champions ska visas upp eller starta för att vinna vandringspris.
- Fler domare. Ex. kunde man utbilda eftersöksdomare, som avlastar ordinarie domare.
- Enkelsläpp i UKL, se på upplägg i Finland. Så vi bedömer hunden utan påverkan av partner.
- Ojämn bedömning inom domarkåren som behöver ses över. Upprätta en bemötandekod som skall implementeras inom klubben med start bland styrelse och domare.
- Gör INTE proven enklare. Våra hundar blir inte bättre för att ribban sänks. Viss lydnad måste kunna uppvisas även i ukl. Mer tydlighet i kraven i stället. Intervjua domarkommitten och gör en liten instruktionsfilm över deras resonemang.
- Inför ett prefix för jaktchampionatet. Till exempel SEJCHskog, och ett multi-championat med 1apris på minst 2 underlag.
- I lottning till prov ska hundar i ukl, och hundar med få provstarter premieras. Avelsutvärderingen gynnas inte av att Fido med +10 starter i ökl ska visas upp igen.
- Förändra INTE så att jämförelse med tidigare tiders prov äventyras.
- Bevaka kostnaderna för att gå prov. Gör det gratis med första provet. Många tvingas välja mellan en prov- och jakthelg. Jaktchampionat är mycket en ekonomisk fråga.
- Oftast är det så många hundar som ska testas så väntetiderna mellan släpp/prestation blir långa. Det borde kanske inte påverka lust och prestation, men det upplever jag att det gör.
- Jag kan tycka det är lite anmärkningsvärt att inte en enda hund får 10 i fältbetyg. Är det verkligen så dålig standard på de svenska fågelhundarna eller bör man ha en diskussion om hur man dömer?
- Eftersök: För liten skillnad mellan klasserna för att det skall var avelsutvärderande
- För lite prov under våren! Allt är på sommar och höst
- Släpptiderna måste bli längre (som det var förr) både i skog, fält och på fjäll. Nu tenderar domarna att begränsa släpptiden till 5-15 minuter, vilket är långt från hur vi jagar då hundarna ibland får gå 1-2 timmar.
- Inget är viktigast. Alla delar är lika viktiga för hunden att lära sig.
- För att erövra förstapris i högre valör (8-10) i elitklass måste det fällas vilt för hunden. Det är mycket stor skillnad på att skjuta i luften och kasta en kall apport senare och att reta hundens jaktinstikt med vilt som faller framför den i samband med avance och uppflog.
- Proven är idag bra, men mer information kring provens utförande och kanske lyfta fram arbetet och vikten av dessa via reportage, digital föreläsning mm för att stimulera nya medlemmar att 'våga' gå prov
- Mer ordinarie prov i norra Sverige, helt omöjligt att kunna premiera hund i norr med så få prov. För championatet ska förstapris tas på minst två olika underlag. Införa tävling i ekl för att främja mer starter? Högstatusprov som de brittiska har. Mer ordinarie fullbruksprov?
- Den provverksamhet vi har är fullt tillräcklig för vår avel.
- Släpapporten i EKL (räv) bör anpassas mer till hundens fysiska förutsättningar o inte bara ett spann på kg.
- Egenskapssiffrorna borde värderas högre, nu är det bara viktigt att gå till pris.
- Proven är ett viktigt instrument och det enda instrument vi har för avelsutvärdeing och detta speciellt för unghundar. Öppen klass och i synnerhet elitklass är tävlingsverksamhet och tillmäts alltför stor betydelse vi val av täckhundar och avelsarbetet i stort.
- Jag tycker fågeltillgången har varit bristfällig på dom prov jag har deltagit i. Jag känner till utmaningen att få fågel kvar på marken så lång tid som krävs för prov. Jag tycker SVK bör verka för att vi får korta ner tiden som krävs för utsättning av fågel inför prov.
- Egenskapspoäng är en bra och informativ del men man kan inte enbart titta på dem utan viktigt att man läser provberättelserna. Ibland kan det bli missvisande när man beräknar medelvärdet. Egenskapspoängen ges i heltal och medelvärdet presenteras i decimaltal så det kan slå lite fel när tex en hund som startas på vatten får egenskapspoäng 4 alla tillfällen förutom vid 1 tillfälle och då fått t ex 2. Då kan medelvärdet slå lite väl snett. Kanske en idé kan vara att högsta och lägsta egenskapspoäng ska räknas bort och sedan medelvärde på resterande poäng.
- Skulle önska att fältapporten alltid görs ute i fält och så jaktmässigt som möjligt. Inte nödvändigtvis i samband med eget fågelarbete, men åtminstone kvar ute i fält. Ofta sker kastapport vid en väg intill bilarna. Inte särskilt jaktmässigt och kan göra det onödigt svårt för en trött hund och trött förare som varit ute hela dagen och bara väntar på den där sista apporten.
- Jag tänker att man skulle skippa att gå till pris. Endast godkänd/icke godkänd med utförligare egenskaps poäng. Där kunde man tex få in om hunden skallade på löpa ut mer syn om de går efter hare/rådjur. Tänker att prisvalören är oviktig i avelsarbetet. Hundens egenskaper är betydligt viktigare. Samma hund kan idag starta 50’prov och få ett första pris det är bara negativt.
- Resultaten från eftersöksgrenarna har för stor inverkan på slutligt giltigt fältbetyg. Ex Riksprovet är mer ett eftersöks- än ett jaktprov.
- För nya hundförare skulle det finnas mer hjälp innan provet
- Ta inte in fler hundar till ordinarie prov än att varje hund hinner visas tillräckligt. Små misstag kan bli utslagsgivenade när det är för många hundar. Någon "måste" få EG tidigt för att hinna med att bedöma ett lagom antal.
- Kritiken är meningslös idag. Fart, vidd och stånd är standard kommentar. Det finns sällan några detaljer om hur hunden arbetar med vittring. Då är det helt omöjligt att förstå om det är en intelligent och effektiv jakthund.
- Jag tycker det är lite orättvist i bedömningen av kallt/varmt vilt på prov. Jag tycker det borde bedömas högre på varmt vilt, jag tycker även att det borde räcka att pröva hunden en gång i varje klass på eftersöksgrenarna.
- Jag tycker hunden ska få pris om den visar godkänd situation, även om skytten har tekniska problem med vapnet och skott uteblir. Hunden har gjort rätt ändå. Skott kan ordnas några sekunder i efterhand.
- Risken finns och redan är, att dressyren forceras fram och vi får se dressyrprodukter och inte den unga hundens verkliga egenskaper/råämnet
- När en ensam KlM hamnar med Vorsthrar så upplever jag oftast att vi jämförs och bedöms för hårt i fart och vidd. Det känns oftast helt bortkastat dessa prover när det blivit så i startgruppen.
- Återinför ""krav"" på fällning för betyg 8-10 i ÖKL och EKL, skulle även vilja se krav på minst ett eftersöksprov med räv och då med betyg 8 till 10 på både spår och vatten för att kvittera ut jaktchampionatet.
- I ekl ska släpspåret vara på räv! Inte hare eller gås för att få se om hunden har den skärpa som krävs för att hämta ett rovdjur. Tycker vissa linjer bland våra raser blir mer lik de brittiska.
- Även förarna bör utbildas i hur man uppträder vid sammankomster och jakt, etik och moral är alldeles för låg idag. Flera deltagare har ingen gräns för hur långt man kan trampa över för ett pris.
- Egentligen är det enda som hundarna behöver bedömas för; anlagen att stå för fågel och vara fysiskt och mentalt friska.
- Flertalet Domare är så okunniga på de mindre raserna, de jämför tex en Grossers fart med ett korthår tex. Bara ett fåtal Domare som kan sin sak, så det behöver utbildning inom raserna för som det är nu gör det att fler och fler vill bara vill gå särskilt prov med enstaka domare.
- Krafttag mot elaka hundar på prov behövs. Det är en otäck utveckling hur man undviker att konfrontera förare som har hundar som missköter sig.
- Utvecklingen har ju blivit att GM , Vizsla , Kleiner söker sig mer till särskilda prov efter ha varit på ett ordinarie prov och blivit bortsedda om man jämför med korthår. Då fart har blivit en egenskap som man prioriterar framför allt.
- Min hund skallade perfekt på hare vid ett par tillfälle på vårt första fältprov, förföljde ett par hundra meter sen återgång till mig. Underkänt på provet trots att det är precis så en ung münster testas i rasens hemland (VJP). Efter detta första och enda prov har vi fortsatt med prov i Tyskland istället. Känns som det är för starkt fågelfokus i Sverige för en allroundras.
- Det måste anordnas mer skogsprov, finns extremt få hundägare som har tillgång till fasanjakt, skogsfågel finns däremot statlig mark och är mer tillgänglig.
- Varför måste det vara räv på elitspår på ordinarie prov? Vi jobbar med stående fågelhundar och använder dem Aldrig praktisk i jakt på apportering av räv?"
- Apporten borde ALLTID utföras i samband med fågeltagning. Hundarna borde även prövas i att söka o plocka in flera fåglar vid eftersöksgrenarnas vattenapportering.
- Debutant prov på skog! Precis som på fältet!
- Proven är oftast bra genomförda men samvaro effekten är helt borta. Bjud på en kopp kaffe, skapa en annan stämning se till att medlemmar har kul och trivs, annars blir det bara om att gå till pris. Du hade inte ens trevligt!"
- Parsläpp enbart i EKL på fjäll. Utgår ifrån att få släpper i par i praktiskt jakt. Med så varierad fågeltillgång blir det kanske lättare att locka nya provdeltagare utan konkurrensmomentet.
- Vid fältprov bör man testa av vilka hundar som funkar ihop alt. låta dem bekanta sig först. Har tyvärr erfarenhet av fältprov där unghundar flugit på varandra gång på gång.
- Det är konstigt att vi har kanin/hare på eftersöksgrenar men om en hund får till en situation på kanin/hare på fältdelen där den står, avancerar och reser utan eftergång så räknas inte det som en situation?
- Informera domare och provledare om vikten av att bemöta nya ägare av våra raser med respekt och ödmjukhet. För många av oss "nyinvigda" är provdelen ett stort steg att ta och kan därför vara både nervöst och påfrestande. Att starta en provdag med att fråga om det är någon i gruppen som är ny och därför vill ha en extra genomgång skulle nog underlätta och kännas betryggande.
- Inte godkänna fågeltagningar i direkt närhet av blå tunnor.
- Apportering land/vatten: Ta bort regeln som ger hunden godkänt oavsett klass om den släpper apporten ca 5 m från föraren. Apporten skall levereras till föraren. Vid vattenapport och hunden har fågeln i ett ex vinggrepp och tar nytt grepp vi strandkanten skall detta ses som positivt. Hundar som droppar apporten på marken längre från föraren som inte når apporten från sin position skall inte godkännas.
- Jag vill ha jaktliga bedömningar framför allt, varför måste avancen vara så flashig då det är mer jaktligt med anpassad avance .
- Min erfarenhet efter att ha jagat 20+ år med skägg är att för vild fågel (fasaner, skogsfågel, ripor men kanske inte rapphöns) så hittar man 90% av fågeln på 10% av ytan där förhållandena för dem är bäst. Jag tycker jag får mer fågelsituationer med en hund som är lite smart och anpassar söket mer efter biotopen, som är lite försiktig (blöt) med fågeln och som gärna reder ut beteslöpor än den som springer som en skyttel i en vävstol.
- De prov på fält jag gått på med utsatt fågel upplever jag också som ganska fjärran från för mig riktig jakt - först visa reviering på mark med lite fågel och sedan gå och hitta fågel på små områden med galet mycket utsatt fågel där alla hundar ska in.
Finns det andra egenskaper vi borde testa?
Vi ställde också frågan om det var andra egenskaper vi borde testa utöver de vi testar i våra prov idag. Detta var många av de svar som kom in:
- Unghundstest borde finnas med flera variabla testformer typ det Tyska VJP för att kunna läsa ut fler egenskaper hos den "otränade hunden" vilket är intressant ur avelsperspektiv.
- Stöt på hare och rådjur, som tillägg utöver fältproven. Unghundstest, mönstring
- Mentalitet BPH borde användas mer
- Ja, hur hunden jagar annat vilt än fågel i kombination med förarkontakt
- Utifrån rasstandarden och användningsområden så är skallet ytterst viktigt. Avel på stum hund är tex INTE att föredra. Att testa hunden på dess medfödda egenskaper som helhet utifrån standarden är viktigt i avel. De prov vi har i dag missar vissa detaljer. Och redan i ÖKL är det mycket skolningen som är avgörande och det är och kan vara missvisande rent avelsmässigt. Mycket hänger på mig som förare av hunden och det innebär att det inte riktigt speglar avelsmaterialet. Dock anser jag att det handlar om att bredda utbudet. Trivs mycket bra med att gå våra prov vi har i dag. Men behöver som sagt bredda vår provverksamhet utifrån rasstandarden och användningsområden.
- Inför en skallruta, ifall hunden reser hårvilt och skallar. Kan även noteras ifall den reser utan skall
- Hundens lämplighet som stöthund. Tester som funnits tidigare bör erbjudas igen, men inte nödvändigtvis av vorstehklubben. Få fram mer forskning på varför en del hundar skallar på hårvilt och andra förföljer tyst. Ärftlighet? Erfarenhet? Även om man testar en ung hund och den skallar på hare är det ingen garanti att den fortsätter att skalla på annat hårvilt ,vilket naturligtvis är önskvärt.
- Bra om mentaliteten skulle kunna synliggöras vid start på jaktproven. Typ om hunden gnäller eller inte då den skall vara passiv. Har förmåga att slappna av trots att andra arbetar.
- Vi får väldigt många svar via SVK:s provformer. Det som saknas är spårarbete där vi även kan bedöma hur / om hunden skallar.
- Jaktlusten borde väga tungt på prov.
- Skärpa vid eftersök på klövvilt
- Stöt med skall på spår eller vid syn av djur, framförallt testa så att stöten/kortdrevet är etiskt och inte för långt!
- Absolut att de skallar efter hårvilt! Bra att testa anlagen på din hund med hjälp av VJP och HZP!
- Hundens medärvda anlag i unga år. Skulle visa vilka linjer som är bra i sig själv utan påverkan av hundförarens kunskap och förmåga
- Jag tycker vi borde öppna upp både för mer allroundjakt på klöv, och kanske även kunna meritera våra hundar på vildsvin.
- Om hunden driver hårvilt med skall på löpa eller bara på syn. Inget krav i provsystemet men det är intressant ur avelsynpunkt om hunden släpper skall
- För jaktprov finns ukl, ökl och elit, för fullbruksprov det borde finnas ett basprov/ukl även i fullbruksdelen
- Skulle gärna ha kvar våra prov som dom är formade nu men även införa prov liknande de i Tyska provsystemet
- Jag vill hemskt gärna se att VJP o HZP anordnas i Sverige!!
- Gör flera prov och utformning så fler vågar sig ut i flera olika arbetssätt. 1 spår, 1rent apportprov m varm vilt/kallt likt SSRk. 1 med stöt skall/ej skall, 1 fullbruks likt idag, 1 stående fält/fjäll/skog
- Jag tycker att BPH "hundarnas mentalitet" ska ha någon form av utmärkelse då de flesta av våra hundar ska fungera både på jakt och hemma.
- Ha ett unghundstest/mönstring utanför bedömningsklasserna, man kan ha kvar UKL med bedömning. Om hunden går efter hare alt klöv MEN kan stoppas som med fågel skall detta noteras som positivt. Viltslag skall alltid stå med i bedömningen
- Tycker att ett fältprov bör innefatta allt vilt som kan uppehålla sig på fält, hare, räv, grävling osv inte bara fågel.
- Härma inte de tyska anlagsprovet och Hzp, de proven är inkonsekventa
- Bedömning av hund skall ske utifrån rådande regelverk MEN utifrån hundens ras. Utöka provverksamheten till att bedöma rasernas förväntade egenskaper utifrån rasstandarden och rasernas olika användningsområden.
- Inför två skallrutor på våra ordinarie prov. Skallar när den reser hårvilt och Driver tyst
- Inför att föraren alltid erbjuds möjligheten till skott (startpistol eller där det är möjligt hagel). Domaren ska alltid kunna fälla. Bösslösa domare är ett oskick som sänder väldigt fel signaler. Ifall hjälpskytt ska delta måste kraven höjas.
- Notera OM hunden skallar på vilt även om hunden åker ut och även om det skulle vara utanför tillåten jakttid. Notera då "efter fågel" eller "efter hårvilt" om det är känsligt att uppge rätt viltslag. Använd gnällrutan. Inför ett val vid fullbruksprovets fältdel - fågeljakt eller klövjakt. Den senare måste utvecklas!
- Man skulle kunna utveckla vattenarbetet i EKL med en dubbelmarkering
- Det skall inte vara diskvalificerande på prov om hunden jagar hår/klövvilt med skall (naturligtvis i rätt omfattning). Jag prioriterar även dessa egenskaper men vill gärna kunna gå prov med min hund som stående fågelhund och eftersökshund.
- Jag skulle önska en eftersöksklass för oss förare som är nybörjare med äldre hund än 24 månader, dvs samma krav på en äldre hund, som på unghund. Allt för att ge föraren en chans att testa på lägre nivå
- Titta INTE för mycket på Anlag och HZP proven, tyvärr avlas det för mycket på dessa hundar och ståndanlagen börjar att bli genomgående dåliga.
- Att våra mångsidiga hundar kan godkännas på fält med stånd även för annat vilt än fågel. För stort fokus på fågel. Våra hundar används till allt och det är stånd anlagen som ska provas.
- Tycker det vore bra att kunna få en bedömning även på pälsvilt. Om möjligheten finns skulle ett alternativ vara praktisk jakt typ Wachtlarnas skogsprov. Man kan absolut behålla fältproven som de är men också ha ett komplement typ skogsprov.
- Byt ut UKL mot Nybörjarklass i stil med hur SSRK har det. Nybörjare med stående hund har nog svårt att få sin hund redo för ett NKL-prov och att då behöva gå upp med kraven i ÖKL vid 2 års ålder när många är långt ifrån klara med sin hund leder troligen till att många inte kan/vågar komma till start. Låt ett 3:e pris eller bättre ge uppflyttning till ÖKL, men låt hundar stanna i den enklare klassen tills både hund och förare är mogna för det i stället för att riskera att skrämma bort potentiella starter genom att ställa såpass höga krav att de inte ens får starta på fält.
- Följande förslag till förändringar gagnar alla raser: Unghundsklass ersätts med nybörjarklass. Det ökar möjligheten att få fler hundar utvärderade (vilket behövs för alla raser), då hundar över 2 år som inte varit färdiga för "unghundklass", av olika anledningar, kan få starta utan de ökade krav som öppen klass kräver. Unghundsklass idag ligger inte heller till grund för några championat, varför förändringen inte påverkar detta. Det finns inget hinder i att tillåta hundar från 2 års ålder att starta i öppen klass som idag. Det är inget krav att hunden ska ha startat i unghundsklass idag (eller krav på pris i unghundsklass för start i öppen klass) utan den kan startas direkt i öppen klass från 2 års ålder och samma kan givetvis gälla vid ändringen till nybörjarklass. Det stoppar alltså inte hundar att starta i öppen klass, där pris ligger till grund för championat och för start i elitklass. I nybörjarklass tillämpas enkelsläpp oavsett underlag (parsläpp som vanligt i övriga klasser). Risken för störning/obehag från andra hundar elimineras. Hundarna får inte med sig dåliga erfarenheter från prov och varje hund får mer likvärdiga förutsättningar för utvärdering. Apportering i fältdelen genomförs bara på de hundarna som fått ett fältbetyg idag. Det ger en dålig utvärdering ur genetiskt perspektiv, dvs avelsutvärdering, vilket är provens syfte. Alla hundar som startar på fält har gjort eftersöksprov, dvs alla hundar har fått apporteringen utvärderad. Antingen tar man bort apportering för alla hundar i fältdelen ELLER så genomför man apportering på alla hundar för att få en likvärdig utvärdering. Eftersom fällning är vanligast i öppen klass och elitklass, och vi både vill och behöver apportering (för att ens hitta viltet) borde det vara att föredra att låta alla hundar som startar apportera i fältdelen för en så likvärdig bedömning som möjligt.
- Jag som kommer från retrivervärlden tycker att det hade varit trevligt med "prov/tävlingar" som inte är enbart för att se till avelsutvärdering. Du kan vilja göra saker med din hund och utbilda hunden (stärka kontakten inför jakten) även om den inte lämpar sig för avel. Exempelvis genom workingtest eller något liknande.
- Positiv till andra provformer MEN avelsgodkännade ska baseras på hur hunden fungerar som stående fågelhund
- Ett uppletande där flera fåglar ligger utplacerade för att efterlikna en jaktsituation på till exempel gäss/änder
- Mer avancerade apportprov liknande de danska, skulle även vilja se någon form av AT/UT
- Jag tycker också absolut att man ska fortsätta se detta som jakthundar och ha jaktmeriter med på utställningsdelen. Det vore hemskt om det blev en ren utställningshund där vi får en avel på enbart utställningsmeriter."
- Kan tycka att domarna ska gå en kurs i hundens språk och beteende då jag tycker detta är en brist hos många. Sedan borde man se mera utifrån dem olika raserna som ingår och inte bedöma alla utefter en och samma.
- Införa tätare steg i egenskaperna 2, 2,5, 3, 3,5, 4, 4,5 osv Tyvärr så visar dagens prov inte sanningen då domare väljer att fria istället för att döma.
- Sedan vill jag att vi tittar mer på hundars ståndkvaliteér. I Finland registreras det egenskapspoäng för ståndtröskel: 1= låg tröskel,hunden står alltför lätt (oftast tomt) och 5 hunden står inte alls. Det skulle underlätta om man söker en hund att para med, och vill förbättra valpkullens ståndegenskaper.
- Endast behöva göra eftersöksgrenar en gång per klass och ej varje år. Separata apportprov som i Norge.
- Vi blandar utvärdering av nedärvda egenskaper och tävling som det är idag. Bör renodlas var för sig. Avelsutvärdering för unga hundar. Därefter är det förare och hund som tävlar om priser.