50 år med SVK Mellansvenska

SVK bildades 1917

SVK bildades 3 juni 1917 på Stallmästargården i Stockholm. Till ordförande valdes E.E. Malmgren som fortsatte som ordförande till ända till 1941.

I stadgarna som antogs 1918 står att "Svenska Vorstehhund-Klubben" har till ändamål att närmare förena  vännerna för Vorstehhundrasen inom vårt land. Målen som angavs i stadgarna var att man:

  1. Inom klubben skulle verka för Vorstehhundavlens höjande
  2. Annordna jaktprov och specialuställningar
  3. Stiftandet av special- och hederpris
  4. Fastslå en standard för rasen och anskaffande av lämpliga avelsdjur
  5. Anlita gemensamma dressörer vilka handla efter klubbens givna instruktioner
  6. Underlätta samarbetet mellan uppfödare

Årsavgiften var 5 kronor eller 50 kronor för ständigt medlemskap. I maj 1920 var antalet medlemmar 44. Klubbens första jaktprov genomfördes 6 oktober 1919 i Simmingsdalen i Halmstads kommun. Fem hundar startade och fyra gick till pris - ett strävhår och tre korthår.

1935 deltog 75 medlemmar på årsmötet. En het fråga var förslaget om att bilda lokala klubbar.

Vorstehklubbens första årsbok "Meddelanden" kom ut 1923 och senare utgavs flera årsböcker om verksamheten. Under 1930-talet fanns bland annat artiklar om dressyr- och apportträning. Det fanns också artiklar om vorstehhundens utpräglade allroundegenskaper - bland annat om deras lämplighet i kampen mot tjuvskytte.

Under 1940-talet begränsades klubbens verksamhet på grund av världskriget, men verksamheten utvecklades trots det av entusiaster i klubben.

Jaktprovsreglerna reviderades 1943 då man införde skärpta krav på vatten- och spårarbete som fick en större vikt i helhetsbedömningen.

1972 utkom SVK:s första klubbtidning som finns kvar än idag med det nya namnet Svensk vorsteh.

Skogsfågeljakt med vorsteh hade omtalats ända sedan klubben bildades, men det första officiella provrt genomfördes inte förrän under 1970-talet. 1984 genomfördes det första Riksprovet på skog.

Under 1980-talet hade klubben stora svårigheter med sin ekonomi och då infördes principen att allt arbete i klubben skulle vara ideellt. Till och med resor och uppehälle fick betalas ur egen ficka. Det fanns också en polarisering mellan klubbarna i olika delar av landet. Därför införde man ett fullmäktigemöte med representanter för alla lokalavdelningar istället för ett traditionellt årsmöte.

1983 valdes Berith Dahlberg in som suppleant i styrelsen. Den första kvinnan i SVK:s styrelse. 1999 valdes Ulla Eckerberg till SVK:s första kvinnliga ordförande.

Under åren 1967 till 1987 ökade antalet medlemmar från 500 till över 2 000. 1997 toppade antalet medlemmar med 2 748 medlemmar.

Under 1980-talet när datorer började användas för registrering av prov infördes egenskapsrgistreringar som ett komplement till prisen. Syftet var att få mer beskrivande data om hundarnas beteende. Det som infördes var bedömning av fart, vidd, reviering och följsamhet som vi har kvar än ida. 1992 kom den första helt digitaliserade årsboken.

Antalet deltagare på prov ökade kraftigt md åren och 1982 infördes de särskilda proven för att skapa fler provtillfällen, men inledningsvis bara i UKL och ÖKL.

1996 beslutades att SVK  att klubben enbart skulle administrera raserna korthårig vorsteh, långhårig vorsteh, strävhårig vorsteh, korthårig- och strävhårig viszla, kleiner münsterländer och grosser münsterländer. Övriga kontinetala raser som tidigare samarbetat med SVK bildade en egen klubb som idag heter SKF - Specialklubben för kontinetala fågelhundar.

Under 1990-talet diskuterade man införandet av fullbruksprov efter dansk förebild. Reglerna för de danska proven kom ursprungligen från de tyska VGP-proven, men anpassades till svenska förhållanden. Försöksprov genomfördes 1997-1999 då fullmäktige beslutade att införa provet i Sverige. Det första officiella provet genomfördes år 2000 av SVK Södra.

Lokalavdelningarna startas

I slutet av 1940-talet tog man initiativ till att bilda lokalavdelningar. 1948 bildades Örebro Vorstehklubb som den första lokalavdelningen. Vid årsmötet 1951 föreslogs att man skulle kunna arrangera lokala prov i eftersöksgrenarna under sommaren inför de nationella fältproven på hösten. Förslaget genomfördes och var starten på de delade prov vi har idag.

SVK Mellansvenska

SVK Mellansvenska bildades 16 februari 1973 i en skolsal på Kallbergsskolan i Köping. Drivande var främst Ralf Johansson som ledde bildandet. Från början bestod Mellansvenska av Västmanland och Närke. Övriga delar av nuvarande klubben tillkom efter hand under 70-talet. Från början var de få hundar från Mellansvenska som deltog vid prov i de högsta klasserna. Under 1990-talet kom Benny Nilsson in som ordförande och ökade träning och provverksamhet i klubben. Då om också resultaten och flera hundar från Mellansvenska började delta i de högsta klasserna.

Till att börja med hade klubben sina eftersöksprov på Visrsbo bruks marker. Efter hand som fler regioner tillkom anordnades prov i Svärdsjö/Linghed, Alfta och Hallstahammar. Senare anordnades prov på Sollerön och i Ludvika.

Utställningar

Den första utställningen i lokalavdelningen hölls på Skantzöbadet i Hallstahammar och senare genomfördes flera prov i Strömsholm. 1988 flyttade uställningen till Ånnaboda och Vildmarksmässan. På senare år har utställningarna genomförts på Herrfallet och år 2000 fick den status som Riksutställning.

Jaktprov

Mellansvenska har många år varit den lokalavdelning som har anordnat flest prov och är den enda lokalavdelningen i SVK som har kunnat anordna prov på alla tre fältslag - skog, fjäll och fält.

Fältproven arrangerades inledningsvis på Ängsö och Strömsholm. Numera genomförss fältprov på flera paltser i lokalavdelningen.

Skogsproven anordnades först i Alfta, Lekvattnet, Kloten och Skräddarbo. Senare tilkom platser som Kräckelbäcken, Norra Dalarna, Lima och Säfsen.

Fjällprov har arrangerats på olika platser, bland annat på Fulufjäll som idag är nationalpark. Även i Grövelsjön och Sälen har vi arrangerat fjällprov. Under senare år har det blivit allt svårare att få tillgång på fjällmark och under några år har vi betraktat Mittådalen som "hemmamark". De senaste åren har tyvärr tillgången minskat ytterligare ända fram till dagens konflikter runt Renmarkskommiténs arbete.

Riksprov

Fyra gånger har Mellansvenska stått som värd för Riksprovet, samtliga på skog. 1992 arrangerades det första runt Malingsbo-Kloten. Senare har riksprovet arrangerats i Mellansvenska 2004, 2010 och 2019.

Träning

Mellansvenska arrenderade under många år Långfjället för fjällprov och träning. På Jägartorpet norr om Kristinehamn anordnades under flera år träningshelger för medlemmar. Den traditionen återupptas 2023 med en medlemshelg 19.-21. maj. Numer finns träningsgrupper anordnade av lokala medlemmar på många ställen i lokalavdelningen.

(Texten är baserad på korta utdrag ur SVK:s Jubileumsbok som utkom till klubbens 100-årsjubiléet 2017)