50 år med SVK Mellansvenska

SVK bildades 1917

SVK bildades 3 juni 1917 på Stallmästargården i Stockholm. Till ordförande valdes E.E. Malmgren som fortsatte som ordförande till ända till 1941.

I stadgarna som antogs 1918 står att "Svenska Vorstehhund-Klubben" har till ändamål att närmare förena  vännerna för Vorstehhundrasen inom vårt land. Målen som angavs i stadgarna var att man:

1. Inom klubben skulle verka för Vorstehhundavlens höjande
2. Annordna jaktprov och specialuställningar
3. Stiftandet av special- och hederpris
4. Fastslå en standard för rasen och anskaffande av lämpliga avelsdjur
5. Anlita gemensamma dressörer vilka handla efter klubbens givna instruktioner
6. Underlätta samarbetet mellan uppfödare

Årsavgiften var 5 kronor eller 50 kronor för ständigt medlemskap. I maj 1920 var antalet medlemmar 44. Klubbens första jaktprov genomfördes 6 oktober 1919 i Simmingsdalen i Halmstads kommun. Fem hundar startade och fyra gick till pris - ett strävhår och tre korthår.

1935 deltog 75 medlemmar på årsmötet. En het fråga var förslaget om att bilda lokala klubbar.

Vorstehklubbens första årsbok "Meddelanden" kom ut 1923 och senare utgavs flera årsböcker om verksamheten. Under 1930-talet fanns bland annat artiklar om dressyr- och apportträning. Det fanns också artiklar om vorstehhundens utpräglade allroundegenskaper - bland annat om deras lämplighet i kampen mot tjuvskytte.

Under 1940-talet begränsades klubbens verksamhet på grund av världskriget, men verksamheten utvecklades trots det av entusiaster i klubben.

Jaktprovsreglerna reviderades 1943 då man införde skärpta krav på vatten- och spårarbete som fick en större vikt i helhetsbedömningen.

1972 utkom SVK:s första klubbtidning som finns kvar än idag med det nya namnet Svensk vorsteh.

Skogsfågeljakt med vorsteh hade omtalats ända sedan klubben bildades, men det första officiella provrt genomfördes inte förrän under 1970-talet. 1984 genomfördes det första Riksprovet på skog.

Under 1980-talet hade klubben stora svårigheter med sin ekonomi och då infördes principen att allt arbete i klubben skulle vara ideellt. Till och med resor och uppehälle fick betalas ur egen ficka. Det fanns också en polarisering mellan klubbarna i olika delar av landet. Därför införde man ett fullmäktigemöte med representanter för alla lokalavdelningar istället för ett traditionellt årsmöte.

1983 valdes Berith Dahlberg in som suppleant i styrelsen. Den första kvinnan i SVK:s styrelse. 1999 valdes Ulla Eckerberg till SVK:s första kvinnliga ordförande.

Under åren 1967 till 1987 ökade antalet medlemmar från 500 till över 2 000. 1997 toppade antalet medlemmar med 2 748 medlemmar.

Under 1980-talet när datorer började användas för registrering av prov infördes egenskapsrgistreringar som ett komplement till prisen. Syftet var att få mer beskrivande data om hundarnas beteende. Det som infördes var bedömning av fart, vidd, reviering och följsamhet som vi har kvar än ida. 1992 kom den första helt digitaliserade årsboken.

Antalet deltagare på prov ökade kraftigt md åren och 1982 infördes de särskilda proven för att skapa fler provtillfällen, men inledningsvis bara i UKL och ÖKL.

1996 beslutades att SVK  att klubben enbart skulle administrera raserna korthårig vorsteh, långhårig vorsteh, strävhårig vorsteh, korthårig- och strävhårig viszla, kleiner münsterländer och grosser münsterländer. Övriga kontinetala raser som tidigare samarbetat med SVK bildade en egen klubb som idag heter SKF - Specialklubben för kontinetala fågelhundar.

Under 1990-talet diskuterade man införandet av fullbruksprov efter dansk förebild. Reglerna för de danska proven kom ursprungligen från de tyska VGP-proven, men anpassades till svenska förhållanden. Försöksprov genomfördes 1997-1999 då fullmäktige beslutade att införa provet i Sverige. Det första officiella provet genomfördes år 2000 av SVK Södra.