Fältvandring Broddetorp 24/8 2022

PM Fältvandring Broddetorp med Svenska Jägarförbundet 2022-08-24

Ett 30-tal hade anmält sig till detta evenemang.

20 jordbrukare, jägare, hundägare och naturintresserade samlades vid Bosgårdens skyttebio.

Fokus på första delen var miljö och skydd för utsatta rapphöns. Ann-Louise och Lars-Göran visade exempel på sina åtgärder för fältviltet.

Karl-Johan Brindberg från Svenska Jägarförbundet informerade och ledde en intressant diskussion om de skydd som krävs för att fältviltet skall klara vinter och predatorer.

Det är bra med vinterskydd som har höjd för att skydda mot rovfågel, innehåller mat och inte viker ned sig av snötyngd. I detta sammanhäng är även vintergrönt, som gran, en viktig del.

Efter utparning i januari februari lägger hönan 20 ägg i mitten av april. Torr mark, gärna på en liten upphöjning, ger bra ruvningsförutsättningar. Hon plockar av sig dun och höjer sin kroppstemperatur. Hon håller de först värpta äggen lagom varma, för-ruvar, och när alla har värpts fram börjar hon ruva så att alla kycklingar kläcks samtidigt, vilket blir veckan före midsommar. Efter kläckning måste kycklingarna få insekter de två första veckorna annars svälter de ihjäl. Våren är en känslig tid då räv och grävling (och katt) är de främsta predatorerna. Glada är inte svår på fältvilt. Sparvhök och duvhök är värst bland rovfåglarna.

Mycket är vunnet om man kan så viltfågelblandning i åkerkanter. Ett rapphönspar med tillhörande kull kräver cirka 2-5 x 200- 300 meter bra skyddsmiljö. Det är även viktigt att en remsa med barmark sparas mellan viltåkern och den odlade delen där viltet kan torka efter regn. Man kan söka SAM-stöd hos Jordbruksverket för sådana åtgärder. Styr man inte över odlingen själv så är det bra att ta upp en diskussion med markägare eller arrendator. Humlor flyger till skillnad från bin inte långt, cirka 100 meter från sin bohåla.
Rörflen, vitsenap, rättika är exempel på vad som brukar finnas i viltfågelfröblandningar.
Viltåkrarna är även bra för småfågel och kanin som till viss del kan mätta räven. Rosor, vinbär, krusbär och körsbär är bra vinterskydd.

Det är bra att skapa en viltvårdsplan som sträcker sig 3, 5 och 10 år framåt. Det är intressant och motiverande att börja närmast gården och arbeta sig utåt på markerna.

Rapphönsen sätts ut i en tvådelad bur i närheten av voljären. Buren kan placeras på åkergrödan 20-30 meter från kantzonen med viltfågelblandning. I den stängda delen av buren placeras två höns och i den andra delen ett tiotal. De får vara i buren 4-5 dagar. Under någon veckas tid släpps de därefter fria två och två. Man behöver inte välja fåglar som skall bli fria utifrån kön (höna/tupp). Därefter hålls den ena burhalvan öppen medan lockfåglarna är kvar i den stängda delen någon vecka till. Vid och i buren finns vatten och foder. Burens närområde skyddas med grenar och ris. Om man har möjlighet att styra skörden så är så hög stubb som möjligt att föredra.
Rappphönskullen skall inte störas vid sitt skapade hemområde under den första veckan.
Sprid ut kullar från olika voljärer till skilda områden. Dom är flockdjur och trivs bäst med den flock de växt upp med.

Rapphönsen kan nomadisera under ett par månader i närområden (10 km) för att sedan komma tillbaka. Rapphönsen äter mycket gröna växter under vintern. Man kan skjuta av 10 höns på en kull och det finns tillräckligt kvar till våren för att skapa en ny kull, men det förutsätter att man har hårt jakttryck på kråka och kaja. Korpen är fridlyst men Naturvårdsverket behandlar återkommande motioner om att den skall bli jaktbar.

En inventering gjordes i Broddetorp i våras. Av 80 utsatta fåglar sommaren 2021 återfanns 16.

Efter en gemensam fika inne i Bosgårdens fina skytte- och konferensanläggning begav vi oss hem till Karl-Johans hemmamarker.

Vi tittade på fällor och diskuterade hur de gillras och på vilket sätt man lockar fågel till dem.

Skatfälla. Mycket bra och gör mycket nytta.

Trolle-Ljungby fångar kråkor. Bäst är att ha lockkråka från annat revir.

Hökbur. Godkänd för skata och kråka. Flyttbur. Hökar avlivas förstås inte.

Minkslagfälla som även tar mård och iller. Placeras med fördel längs stenmurar.

Tunnelfälla. Tar räv och grävling. I den fällan sätt ett Vållsjö-giller. De undre delarna var gjorda av tryckimpregnerat virke, resten av billigt skrotvirke.

På fällorna skall det finnas skylt med namn, telefon, reservperson samt vilken typ av godkänd fälla det är. Fåglarna avlivas med en pinne.

Karl-Johan kläcker fasaner hemma. Kläcks tillsammans med tamhöns. De tyr sig till tamhönsen och följer gärna en tuppkyckling som är några veckor äldre. På kvällarna lockas tamtuppen till en bur som hissas upp i ett träd vilket medför att fasankycklingarna följer efter och lär sig träa. Karl-Johan har fin dressyr på sina höns, de kommer när man visslar. Fyrfota predatorer kommer då inte åt dem.
En rävfamilj äter cirka 1000 kg kött om året!

// Jan Sämgård